11 juni 2012

Sightseeing-dagissnurr

Som vanligt väcks jag av valparna. Kan omöjligt sova mer och kliver upp med ögonen fyllda av John Blundsand. Sneglar mot sängen där dottern vräker ut sig jämte Peter.
Ger valparna lite gos innan jag dukar fram tallrikar och bestick.
Kikar in till pojkarna som snusar sött, och djupt, så djupt att jag för några sekunder tror att något felas.
Med bultande hjärta lägger jag handen mot Lillemans bröst och känner lättad hur det slår. Undrar när jag slutar få den här paniken? Att något är fel? Att något är så fel, så fel? 
Det blev så här för att Lilleman fick andningsstopp som bäbis, för att han slutade andas ute i vagnen en solig juli-dag när jag promenerade på gatan nedanför sjukhuset.
Efter den dagen är ingenting sig likt. Jag vet hur lätt det är att sluta andas. Hur enkelt en människa kan försvinna från sina kära medan fåglarna kvittrar, och radion spelar popmusik.

Efter en sista blick på honom lockar jag på hundarna och går ut i skogen bakom vårt hus.
Chicco mår uppenbarligen inte bra, och efter beskedet om hjärtfelet har jag blivit ännu mer uppmärksam på olika saker han pysslar med. Nio år är ingen ålder för en York, men en hjärtsjuk hund är ändock en hjärtsjuk hund. Vi får vara glada så länge vi har honom kvar.

Igår plåtbeslog jag och Peter en mycket speciell skorsten. Den var till ett hembageri, och stod på backen.
Vi knökade och ficklade med plåtarna, men fick till slut ihop det. Jag hjälpte till så gott jag kunde, men måste erkänna att det var mer än svårt.
Snyggt blev det i alla fall.
Rita som passat barnen, hade både diskat och lagt dem då vi kom hem vid tio.

Just nu pågår en diskussion om att anställa henne över sommaren som barnflicka. Det kostar pluring, men är nog väl värt varenda krona. I dagsläget kommer Hampuz att slussas runt på tre olika dagis, och nja...jag tror inte han kommer att trivas alls med det.
Razmus skall gå på dagsläger i en vecka, och Zabine är allmänt less på fritis och skola, och vill vara hemma. Jag får pussla lite. Skriva mycket de veckor jag är hemma, och plåta med Peter de andra veckorna. En hel del gräsklippning hoppas jag också få.
Det blir en intensiv sommar.

Inget skrivande igår trots att jag var hemma. Istället höll jag på med Peters firmapapper, och mina.
Rensade skrivbordet inför skrivmaraton den här veckan.
Barnen har avslutning, och jag ska på skrivarmingel på Vulkan.

Nu på morgonen har vi varit på ofrivillig sightseeing i Södertälje för att leta upp ett fraktställe dit någon skickat ett paket psykologiböcker jag beställt. Peter var gullig nog att hjälpa mig, och jag lovar...det var nog tur...annars skulle jag snurrat runt där i timmar.

Dags att pysa hemåt för att skriva alternativt redigera.
ha en underbar dag
Kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...