Sebastian gick den väl upptrampade stigen ned mot båthuset, och såg att grannens vallmon redan började vissna
Kunde inte mamma komma snart? Så att han slapp de tidiga morgnarna i sällskap med mormors gulbleka löständer i ett genomskinligt glas, och den stinkande pottan under sängen.
Han ville ha tillbaka sitt rum. Med svarta gardiner och ett golv fullt av bilar.
Det var inte det att han inte älskade mormor...åh nej, men han längtade efter det normala.
En frukost bestående av köpta flingor och mjölk med tv:n på högsta volym.
Han längtade efter mammas nikotindoftande famn, och pappas bullrande skratt.
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
10 juli 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.