"Du kan podcasta, och lägga in ljudet via mp-3", sa killen framför mig, och orsakade ett myller av frågor som jag aldrig ställde.
"Kvinnor kan inte sådant här. Det är jättekul att träffa någon som är så kunnig", fortsatte han och böjde sig ned över datorskärmen. "Du har fått till en skitsnygg sida ju. Kan säkert ge massor av kulor i framtiden", sa han och mötte min blick. "För du tänker väl satsa på det här på heltid?"
Jag nickade och grubblade på hur jag skulle lösa mysteriet han presenterat för mig. Jag hade en svag hum om vad podcasting var, men var absolut ingen expert, eller...ens visste hur det fungerade i realiteten.
Det fanns inte i min värld att erkänna min okunnighet. No, no...aldrig...för vad jag förstod var Patrik imponerad av mina kunskaper, och alla snabba handpåläggningar och smekningar tydde på att han var intresserad.
Hm, det blev många var i mitt huvud, men...vad gör jag som ensamstående mamma, på gränsen till sammanbrott både i ekonomi och huvud? Jag greppar alla chanser att hitta en man som kan stå vid min sida den där dagen då socialen ville träffa mig. Ensam är inte alls stark.
Naturligtvis skulle jag så småningom erkänna min okunnighet, men förhoppningsvis skulle vi vara ett par då, och han förtjust i min underbara son. Så förtjust att han inte ville gå. Kanske till och med förälskad i mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.