4 november 2012

En början-145

"Rosa? Snälla rara, inte rosa gardiner väl? Det är väl inget för stora starka karlar", sa farmor och fick en massa veck i pannan. "På min tid..."
Lasse lade handen över hennes mun, och skakade på huvudet.
"Inte ett ord till...inte ett enda jävla ord till...då..."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...