5 november 2012

En början-147

"Jesussandaler, en röd ryggsäck, och en stor karta av världen. Något annat behöver jag inte", sa Andreas och vinkade hejdå till mina föräldrar och mig. "Vi syns om ett år", fortsatte han, och snurrade runt på stället. "Haja att jag ska vara borta ett helt år."
Med tårarna rinnande vinkade jag till honom totalt ovetande att det var sista gången vi sågs.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...