Peter har ju jobbat hela dagen, och jag har gett barnen kvällsmat men väntat på honom för att han inte ska få äta ensam.
När klockan är strax före åtta på kvällen dyker han upp i dörren med famnen full av härlig indisk mat. Något han vet att jag älskar.
Vad säger man om sådant? Är det inte kärlek säg?
Nu har jag och ungarna ätit så vi nästan storknat och till och med pulat i oss efterrätt. Dagens godis bestod av kylskåpskall chokladmousse.
Peter sover i soffan trots att jag sagt åt honom att krypa till kojs. Jag förstår mycket väl var envisheten hos barnen kommer från.
Nu ska jag redigera och skriva
Kram på dig
Härligt, Anitha. Nu minns jag att ni gifter er om bara några dagar (12-12-12)... Stort grattis och lycka till!
SvaraRaderaKram Agneta N