22 januari 2013

En början-220

Olga steg upp på stolen med darrande ben och svor inombords över att sonen måste åka innan han hunnit hjälpa henne. Jodå, hon visste mycket väl att det räckte med några skruvar för att sätta fast lampan igen, men hon var gammal, snart åttio och förmodades inte stå på diskbänkar.
   "Seså, masa dig hit nu lampskrälle", fräste hon och sträckte sig upp mot lampan i taket. Olga såg inte att den ena av trådarna smugit ut ur hållaren och låg mot metallställningen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...