Långsamt hittar vi tillbaka till en nästan normal vardag.
Peter har föräldraledigt och avlastar mig med ungarna.
Vi tittar mycket på film och igår låg filmen Dark Water från författaren av The Ring
i apparaten.
Den här filmen har jag sett förut, för länge sedan. Den kom
ut 2005 och har många år på nacken, men har satt outplånliga spår hos mig.
Dahlia och hennes söta femåriga dotter Cecilia kallad Ceci
flyttar in i en sliten lägenhet.
Hon ligger i en bitter vårdnadstvist med sin före detta man
och huset de flyttar in i har en hyresgäst som inte syns men hörs.
Ceci får efter bara några dagar en ny kompis, en så kallad
låtsaskompis.
Pappan reagerar och vill ha med henne till en psykolog,
medan Dahlia går igenom sitt eget privata helvete som är orsakat av hennes
mamma.
Långsamt förstår jag varför hon mår dåligt. Hennes mamma var
ingen snäll mamma. Hon kom ständigt försent till dagiset för att hämta lilla
Dahlia och talade ofta om hur mycket hon hatade det lilla barnet. Både pappan
och mamman var alkoholister.
En stor våt fläck som växer sig allt större syns plötsligt i
rummet.
Den mystiske vaktmästaren åtgärdar problemet, men måste göra
det igen efter några dagar.
Mörkt vatten strömmar ned från hålet och fyller kastrull
efter kastrull.
Vad döljer sig en trappa upp? undrar Dahlia efter att ha
fått flera nätter förstörda av dunkande därifrån.
Hon smyger upp och hittar öppna kranar överallt där det
forsar ut svart vatten.
Vaktmästaren skyller på två unga pojkar som syns lite
överallt.
Historien om de som bott där tidigare får Dahlias hår att
resa sig. Paret har separerat och
flyttat med tron att den andre tagit dottern.
Så var är dottern? undrar du.
Se filmen och berätta vad DU tyckte om den.
Hur långt kan moderskärlek sträcka sig?
Välgjord enligt mallen och klart sevärd. Ger många tankar
efteråt och stannar kvar länge, länge i hjärnan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.