Det är tuffa tider nu. Januari och februari är nog alla människors hatmånader. Julen har stulit varenda öre och man lever på rester nästan hela julen, eller äter hos släktingar.
Februari blir som en dålig repris av januari med tonvis av räkningar och en massa saker som måste göras.
Idag har jag sökt jobb inför sommaren. Några trädgårdar har anmält sig och eventuellt några tak.
Men det tar tid att surfa igenom de här jobbsajterna. Mycket tid. Det blir nästan frustrerande.
Måndagen har ändå varit hyfsad men jag märker att livet ändras när Peter är hemma. Jag får inte samma ro att skriva när jag vet att han pysslar överallt. Han är pedant liksom mig men har inte förmågan att bara vara.
När jag hämtade barnen på eftermiddagen blåste det småspik ute. Händerna förvandlades snabbt till två isbitar och jag ångrade att jag dissat täckvästen.
Hampuz satt och åt mellis när jag kom dit. Hans fröken frågade om jag gått ned i vikt och jag sa glatt ja. Då säger kvinnan "Du ser äldre ut när du är så smal".
Hmpf, sa jag och skrattade "Jag tänker gå ned ännu mer. Så fort isen försvinner blir det full fart med hundarna och Razmus i skogen."
Ikväll har jag eldat och lagt barn medan Peter diskade och lyssnade på en skiva med Takida som jag gav honom idag.
Nu kära vän tänker jag försvinna in i fantasin och skriva.
I morgon ska Lilleman till sjukhuset för att kolla ögonen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.