5 februari 2013

En början-235

"Jag kan hjälpa dig", mumlade Adam och plockade upp hammaren som jag slängt på gräsmattan. "Jag är ingen expert, men jag kan både spika och såga."
Rodnande fumlade jag med plånboken och kände hur tungan fastnat i gommen. När den äntligen släppte hade Adam redan stängt ytterdörren till sitt hus och försvunnit utom synhåll.
Det pirrade i kroppen som om någon bytt ut mitt blod till sockerdricka.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...