Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



19 mars 2013

Konferens om bokens och e-bokens framtid i Sverige

I går var jag och min väninnan Eva Åkerlind på konferens om e-boken och bokens framtid. Det var natur och kultur som vänligt nog upplåtit sina lokaler till ett antal förläggare och sk Flexit-forskare.
De pratade om vilka problem marknaden står inför och vad vi kan göra för att undvika nedgång i försäljningen.
Eva Bonnier började. Hon berättade att Albert Bonnier 17 år gammal tryckte en bok.
Aha, han var alltså Egenutgivare, sa jag och Eva Åkerlind samtidigt. Året var 1837. Det har gått många år sen dess.
Det pratades också om agenter och att en del av dem vill sköta skapandet och införsäljning av författare.

Konkurrensen har blivit hårdare, det är en sak som är säker. 

Nästa talare var Rickard Herold förlagschef på Natur & kultur. 
Med behaglig röst berättade han om gungor och karuseller inom bokförlagen och sa att varje bok är sin egen. Vad jag förstod står en stiftelse bakom Natur & kulturs utgivning. De har förövrigt få svenska författare.

Nu klev Johannes Klenell från Galago upp och pratade. han jobbar huvudsakligen med serier och grafiska romaner och var yngst av alla förläggare.
Han berättade att förr i tiden var serien en död marknad, men har nu fått ett ordentligt uppsving.
De har jobbat från grunden och mycket via media för att fånga upp både läsare och författare/tecknare.

Nästa man var Kristoffer Lind från Lind & Co.
Han har en ganska bred utgivning och ger ut böcker som han själv tycker är bra. 
Det finns tre sk imprints i förlaget, det vill säga förlag i förlaget. Känguru, xstory och Fischer.
Skönlitteratur står överst i utgivningen.
Kristoffers karriär som förlagsägare började med en bok full av elaka citat. Den sålde massor.
Han sa att för att bli ett stort förlag MÅSTE man ha bred utgivning.

Han lämnade plats åt Henrik Lindwall från Norstedts förlag som har mest utländska böcker. De är dem som fångade madamen som skrev den mest sålda boken. Femtio nyanser av honom. Som vanligt blev det en diskussion om bokens dåliga språk och varför Norstedts köpt in den.
Svaret var glasklart. Boken hade redan sålt i massor i andra länder, bara en dumbom nekar till att ta in den i sitt sortiment. Av deras utgivning är fem procent e-böcker.

Nu bytte de ut talare igen och denna gång var det en hel massa professorer som pratade om böcker.

Anna-Maria Rimm pratade om bokutgivning i Sverige jämfört med Tyskland.
Visste du att tysk marknad är störst på marknaden?

SVERIGE: fria bokpriser - ebokmoms 25 %
TYSKLAND: fasta bokpriser - E-bokmoms 19 %
Det finns ett tyskt Amazon, men inte svenskt ännu.
I Sverige har vi en krympande bokmarknad, medan Tyskarna växer.

En annan mycket viktig sak är att i Tyskland har bokhandlaren hög status medan i Sverige är det som vilken arbetare som helst.
Bokhandlarna i Tyskland går dock igenom en treårig utbildning och har en speciell intressegrupp.

Det pratades om deckarboomen och omslag, men även om hur förlagen marknadsförde sina böcker.
Det är mycket vanligt att förlag skriver ordet UNIK i sin reklam.

Kristina Ahlinder som är direktör för förläggareföreningen klev fram och pratade. Stackarn var ensam tjej däruppe. Det var bara män annars. Underligt, eller hur? Nog borde det finnas fler kvinnor som är förläggare?

Diskussionerna fortsatte efter att vi fått mat och kaffe.

Ämnet e-böcker är hett så hett, och det var det även nu. Amazom har tagit steget till Tyskland och är hotande nära att ta det hit. Något som sänker vår avans och hotar att kräva höga rabatter.
En gissning är att de kräver 60 % rabatt plus en mängd titlar.
En andrahandsmarknad på e-böcker finns det tydligen planer på och ingen vet hur det går med de nya böckerna då.
Skrattande pratade vi om vem som har surfplattorna. Det är barnen. I vår familj till exempel har alla tre en varsin platta. Jag lånar Lillemans då jag behöver, men i det stora hela är han ägaren.
Zabine ritar och skriver mycket på sin, de andra spelar.
Det som behövs i Sverige är en insikt hos kunderna att det är lätt och billigt att läsa på platta.
Frågan förlagen får från kunden är: Varför ska jag betala för ett mejl?
Den frågan visar ju hur stor okunskapen är hos läsaren. Det handlar nog om att ge information och få de vuxna att ta tillbaka alternativt köpa en egen surfplatta eller läsplatta.
Bokon är ett av de ställen där du kan köpa e-böcker enkelt, men det måste bli superduperenkelt att köpa e-bok. Det får absolut inte innebära en massa klickande på länkar. Då tröttnar kunden och loggar ut...om ens det.

Samtalet fortsatte med diskussion om vem som är ute på sociala medier. Svaret är: Kvinnor. 
Jag läste någonstans att kvinnor i min (49 år) ålder och uppåt surfar mest på facebook med mera.

Det viktigaste är nog att förläggare med mera är beredd om det blir en e-booksboom. Idag vet förläggarna att de borde ge ut en e-bok plus vanlig bok, men tjänar sällan något på e-boken som kostar mycket att framställa.

Med dem orden tackade de för sig och vi applåderade.

Huvudet var fullt av tankar när jag gick därifrån.
Det var av två anledningar.
På toaletten träffade jag en mycket trevlig kvinna som jobbar på förlaget Forum. Hon såg mitt visitkort där det stod att jag är filmmanusförfattare och frågade om jag visste vem Manuspiloterna var.
Klart jag visste. Det var ju där jag gick i nästan ett års tid och lärde mig alla magiska knep.
Hon funderade på att gå sommarkursen med Fredrik och Kurt vilket jag varmt rekommenderade.
Kvinnan ville ha en synopsis på mitt manus och alldeles nyss åkte det iväg till henne.
Håll nu tummarna att det går bra.

Nu, ska jag skriva novell om tre karaktärer som blir instängda och vad som händer då. Det är till min kurs på torsdag med Ylva och de andra.

Ha det gott.

Läs min kollega Kristina Svenssons inlägg om samma möte. Hon satt så långt bak att hon kunde fotografera också.






2 kommentarer:

  1. Royalty på e-böcker är ett sorgligt kapitel, liksom biblioteksersättningen.

    SvaraRadera
  2. Det kanske blir en chans att det ändras. Förlagen har inte riktigt hunnit med

    SvaraRadera