"Varsågod", sa mamma och gav mig ett litet paket med blåa snören.
"Tack", sa jag och drog isär de två tamparna och råkade dra dem åt fel håll.
"Vänta så hämtar jag en sax", sa mamma skrattande och gick iväg.
Jag hörde henne öppna översta kökslådan, dra runt med handen i den och klippa med saxen i luften.
"Här har du", sa hon och sträckte mig den med öglorna först.
Tyst klippte jag av snöret och slängde det på golvet, nyfiken men samtidigt avvaktande. Skulle det vara en "snäll" present eller en av de vanliga? Orkade jag ens bry mig? Efter en snabb blick på henne vecklade jag upp det silvriga papperet och blottade en röd ask med svarta hjärtan på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.