7 juli 2013

En början-377

Hålet hade samma diameter som en ölburk och väggarna dröp av grön slime, men vi var tvungna att gå igenom oavsett hur det såg ut. Det var vi fullt medvetna om. Som vanligt krånglade lilla Saga. Hon var trots allt inte mer än sju. 
"Rolf, jag tycker det här är äckligt", sa hon och grimaserade med den ljusrosa munnen. "Måste vi gå just här?"
Jag nickade och pekade mot ingången. "Gå in nu. Teodora går före dig och Jesper efter."
"Krymper du mig nu direkt?" fortsatte Saga och stängde dragkedjan på jackan och drog upp huvan över det guldlockiga håret. "Lovar du att maskinen kan göra mig stor igen?"
Skrattande strök jag henne över kinden och pekade åt Teodora att kliva in. Hon var inte mer än cirka fyra centimeter lång och jag böjde upp plåtbiten jag klippt upp sedan tidigare. Nu var det bara jag kvar, sedan kunde äventyret börja. "Akta er för kanterna. De är vassa", sa jag och tryckte på knappen på förminskningsmaskinen. Det hiade till i magen och jag kände doften av gräs och jord då jag landade med de andra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

#ÖstergårnMyskje Första skoldagen med utmattningssyndrom igen

Första skoldagen idag. Slängde ut hästar och hundar tidigt och la in 11-maten i timerhagen som nästan snöat igen. Peter skjutsade oss och Ha...