30 augusti 2013

En början-427

Vägskälet hade vi passerat flera gånger, ibland på natten, ibland på dagen. Det var ingen hemlighet för någon av de närvarande, men idag, var det något hemlighetsfullt över sättet att köra förbi de stora körsbärsträden som stod i slyet, och päronträdet med ljusgula frukter. Sanningen om vad som hänt i huset som inte längre fanns där hade lamslagit hela bygden. Platsen blev helig, varje skugga tyddes till spöklika gestalter på jakt efter hämnd. Ingen, absolut ingen bromsade in och sträckte på benen som människor gjort förr i tiden. En stor sten stod på samma plats som huset stått, med en grov inskription som knappt gick att tyda. Ibland längtade jag efter att stanna och läsa, något drog och slet i mina tankar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...