10 september 2013
En början-437
Det första tecknet var att vattnet i vasen som stod på bordet krusade sig. Ljudet kom långt efter, mullrandet därpå. Att stå där jag placerat mig kändes inte längre som någon bra ide'. På skakande ben tog jag mig så snabbt det gick nedför berget och skyndade efter de springande människorna. Hattar flög av dem och resväskorna de bar öppnades. Paniken var ett faktum.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn f...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.