Det var raffinerat, snyggt och våldsamt. Med ett litet hopp landade jag på tårna på den som stod bakom. Jag hörde att han kved till och fnittrade när jag hörde fröken skälla på honom. Magnus var skolans hackkyckling. Inte från elevernas sida, men från lärarnas. De hittade alltid fel på det han gjorde. Egentligen var det barnen som terroriserade honom, men det var så snyggt gjort att det knappt märktes.
Jag slog en flat hand i sidan på Rogers huvud och nickade bakåt mot Magnus. Skrattet bubblade i magen på mig. Vi vände blicken framåt när fröken tittade upp mot kön av barn. Hon verkade ana att något hänt, men var så van att skälla på den andre att det fortsatte av gammal vana. Jag hörde inte vad hon sa, men jag såg tårar rinna över Magnus kinder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.