Stegen uppför kyrktrappan var tunga. Jag ville inte såra Edward som lämnat England för min skull, men skulle jag kunna leva i lögn?
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
31 oktober 2013
En början-485
Regnet föll fortfarande. Det slog så hårt mot marken att lera skvätte upp på mina ben. Det gjorde inget. Jag älskade regn, bara inte idag. Min bröllopsdag borde vara solig och mina tankar borde vara hos honom - mannen jag skulle leva med resten av mitt liv. Borde ja, men var inte. Istället trängdes jag in i ett hörn och såg en annan - kvinnan jag mött ute på krogen och fullständigt ätit med blicken. Hon hade gett mig något jag aldrig fått förut och tydligen sett något hon gillade hos mig. Banalt, jag vet, men det var så det var.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.