En början-520

Jag svor högt när en gren knäcktes under min ena fot. För att vara säker på att de inte hört mig smög jag fram lite, lite till. Det var nästan så att min andedräkt nådde fram till dem. Brasans knastrande dolde kamerans surrande och jag hoppades att batteriet inte skulle ta slut innan allt dokumenterats för eftervärlden. Jag hade satt fast den högt uppe i trädet och zoomat in männen som satt hopkurade tätt intill brasan. De sa inget till varandra, bara drack ur flaska efter flaska och slängde den mot klippan med ett högt klirrande. Jag såg på deras häftiga rörelser att de var irriterade och kände kalla kårar krypa längs ryggraden.