Den magra katten strök tätt utanför husknuten. Hon letade mat och hade gjort det i flera timmar nu.
En dörr öppnades in till huset och en liten pojke kom ut. Han satte sig på huk och lockade på henne. I handen hade han två köttbullar.
Jag stod som vanligt vid mitt fönster, tre våningar upp, och visste inte riktigt om jag skulle agera eller inte. Egentligen borde jag springa ned och stoppa katten från att ta det pojken sträckte fram. Kött-bullarna var nämligen preparerade med råttgiftet vår vaktmästare lämnat nere i trädgårdsboden. Av en händelse såg jag tidigare när han gjorde det, men förstod inte riktigt vad som utspelade sig framför mina ögon. Inte förrän jag med hjälp av kikaren kunde läsa texten på burken. Det fanns dock ett stort problem. Mina skröpliga fötter skulle aldrig klara av att gå nerför trappan, och hissen var som vanligt sönder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.