14 februari 2014

En början-574

Jag och lillebror stod stilla och tittade in i skogen bakom vårt hus. Mamma sa alltid att det bodde troll där, och att vi inte fick gå in, men jag visste mycket väl vad som befann sig på platsen. Mina föräldrar trodde att jag inte hade sett dem, men ack så fel de tänkte. De små minimänniskorna visade sig varje kväll för mig utan att ha vetskap om att jag såg dem. När natten kom passade de på att leka med mina och lillebrors leksaker. Nallarna fick plötsligt liv, och bilarna som saknade motor for i full fart över golvet i vårt rum. Helikoptrarna jag och pappa satt ihop och målat omsorgsfullt, smattrade upp i luften och flög omkring i natten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...