Sjuttonårige Christoffer släppte blicken på Anna den underbara och tittade ut över fotbollsplanen. Tessa och Nora hade ett förvånansvärt bra fotarbete och Sandra hade vuxit mycket sedan hon började i gänget. Det skulle nog bli bra det här. Ändå, tänkte han och blåste i pipan när fotbollen än en gång gick ut över linjen och in i publiken. Om tjejerna fick mer självförtroende och vågade ta för sig mer kunde de hamna ganska högt på listan. Christoffer spände armmusklerna och drog i sin randiga domartröja. Han kände sig obekväm i rollen som ledare, men ett löfte var ett löfte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.