3 mars 2014

En början-589

"Du har inte en aning om hur det känns att vara utanför. Om jag var i ditt ställe skulle jag enbart hålla klaffen och sköta mitt", fräste mannen i vitt, och satte sig igen. Stället var fyllt till bristningsgränsen, och en dimma av mixad parfym och cigarrök låg över människorna. Jag ignorerade honom och sträckte mig upp på tå för att se bättre, men trycktes ned av en förbipasserande ung kille. 
Jag tittade frågande på honom, men såg att han redan vänt ryggen till mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...