"Är flaskan halvfull eller halvtom?" sa Roger och drog handen genom det tjocka, mörka håret. Han lade handen på Ellys axel och flinade.
"Det är väl den eviga frågan", sa hon lugnt och borstade bort hans hand. "Det kanske är dags att gå hem?" fortsatte hon och suckade. Att vara personlig assistent var oftast roligt och intressant, men i de här stunderna när hon såg hur en person gick ned sig, mådde hon dåligt. Det var närmast en befrielse att gå hem de dagarna. Ändå gnagde det i bakhuvudet att hennes kund säkert öppnade ytterligare en flaska när han kom hem, och pimplade i sig alltihop innan natten bytts ut till morgon.
Roger sträckte sig över bordet och tog upp en röd ros ur vasen som stod där. "Varsågod, den här är till dig."
Elly log mot honom och lade handen på bordet med handflatan uppåt. Allt var mycket enklare med de andra, de som inte fångat hennes hjärta. Hon svalde flera gånger och mötte hans blick. "Tack."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.