30 mars 2014

En början-609

Hon kunde lika gärna tas för att vara en ung tjej i säg femton, sexton år. Hennes korta, mörka hår låg tätt slickat mot huvudet, och de tajta jeansen följde hennes slanka kropp. På ena fingret bar hon min skapelse från gårdagen, en silverring med tunt guld ringlande över. Hennes fötter var små och för dagen utan strumpor och skor. Hon satt på stenbryggan med ansiktet mot solen, fötterna dinglande några centimeter ovanför vattenytan. För stunden harmonisk, med ett leende lurande i mungipan. 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...