2 april 2014

En början-611

Pappa lade ned borren på vardagsrumsbordet och tittade på mig utan att säga något, sedan tog han upp den och fortsatte borra stora hål i taket. Doften av sågspånet som rasade ned mot golvet fyllde rummet och jag hyssjade min lillebror som kom springande med stora, rädda ögon. Hålen hade en diameter på cirka femton centimeter och skivorna som skapades togs emot av pappas grova, ärrade hand för att sedan läggas ned på mammas fina jakarandabyrå.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...