Rubrikerna som stod på löpsedlarna fick mig att stanna. Överallt stod mitt namn med stora bokstäver och Aftonbladet hade till och med lyckats få fram ett gammalt fotografi. Vad skulle jag göra nu? Gå under jorden tills folk glömt det som hänt? Skulle de någonsin göra det?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn f...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.