Tristess, tråkighet, matthet i kroppen av längtan, suckande, könlös snarstuckenhet som inte längre berör varken dig eller mig. Luften runt mig vibrerar, gnäller och befruktar löven som viftar mot oss från skygga björkar. Gula blommor doftar som gyttja och koskit, trampas ned till intet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.