Sittande på bryggan såg jag hur ringarna i vattnet närma sig min fot. En fisk hoppade upp och slog med stjärten mot vattenytan när den föll ned igen. Näckrosen jag riktat mig in på var inte långt bort nu. Växten gungade när jag reste mig och slog med båtshaken mot den. En, två, tre gånger tog jag sats och hackade den skarpa spetsen mot stjälken. Om jag bara kunde få av den skulle resten säkert lösa sig av sig själv. I värsta fall fick jag väl hoppa i vattnet, även om det kändes ganska kallt och såg äckligt mörkt ut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn f...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.