Det doftade nypoppade popcorn redan ute i foajén. Ljudet från festen ekade ute på innergården och jag blev stående några sekunder i valet och kvalet om jag skulle gå in. Jag hade undvikit fester och mina vänner började tröttna på alla dåliga ursäkter. Maja, min bästa väninna stod vid baren och köpte två glas vin, ett till mig och ett till henne. Vitt så klart, aldrig rött. Jag såg henne genom det stora fönstret.
Garderobiären var en ung kille, max tjugo, kanske yngre. Han tog min jacka och paraplyet jag alltid bar med mig, ifall att. Pessimist som jag var trodde jag alltid att det skulle bli regn när jag gick ut.
"Hej gumman, vad kul att du kom", sa Maja och hoppade ner från stolen. Den korta kjolen halkade upp och hon tog tag i den med ett lågt fnitter.
"Jag måste ju", sa jag och tände en cigarrett, trots att jag inte är rökare. "Var gör alla människor av händerna när de är på krogen. Jag menar, känns på mina händer. Svetten rinner när jag blir stressad eller nervös."
"Lugn, du är i säkra händer", sa Maja. "Njut nu av att vara ute och passa på att dansa."
Jag tittade på de som dansade och kände att nej, där hade jag ingenting att göra.
"Gå opp, vet ja", sa Maja och sträckte mig ett glas. "Drick det här så slappnar du av bättre. Det smakar helt okej, faktiskt."
Jag läppjade och grimaserade. Beskt och ickegott, tänkte jag och försökte låtsas som att det var gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.