20 juni 2015

En början-912

Bygden hade stillnat efter nattens midsommarfester och Olga på berget smög ner för att leta efter rester. Kläderna hängde i tunga sjok runt kroppen och naglarna var spruckna och långa. Över kinderna gick stråk av veck och vikar. Håret som en gång gnistrat av rött och legat som en mantel över ryggen var nu silvergrått och noggrant hoprullat till en stram knut på huvudet.
En ensam hund smet över stigen och backade när den såg henne, lade öronen tätt bakåt och morrade.
Soptunnorna hade redan länsats av björnarna och locken låg på marken. Här och där lyste det i husen. Midsommarstången var fylld av blåklockor, prästkragar, midsommarblomster och här och där syntes en vissnad lupin.
Det låg en tung doft av syren och kaprifol i luften och hon såg att rosorna inne på Haga nog skulle slå ut vilken dag som helst.
En ask med glömda jordgubbar stod inklämda mellan två tomma papplådor, och en plaska Skåne låg slängd i ett buskage. Det är väl inte den ultimata middagen eller ens frukosten, men det får duga, tänkte Olga och gick vidare, längre och längre in i byn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Hjärntrött

Nä, det är inte mig rubriken syftar på. Det är min älskade unge, vår dotter som nått upp till femton vårar och borde vara ute och drälla nät...