Dagboksinlägg-Att hitta glädje i skrivandet

Sitter vid datorn och blippar. Solen har redan stigit högt upp på himlen och fåglarna kvittrar ikapp av glädje över regnets bortavaro. Barnen har vaknat och sitter framför en varsin film - Zabine i vårt sovrum, de andra i vardagsrummet. Vi har inte ätit frukost ännu, och ingen av oss är sådär överhungrig. Det känns bra i hjärtat att bara låta tiden gå utan en massa måsten.

Funderar några sekunder på att kila över till skrivarstugan, men det känns inte rätt att försvinna just nu. Men det är dags att ta tag i manuset igen, det erkänner jag mer än villigt. MER än dags. Jag vill få ett avslut och börja på nästa som ligger i byrån och väntar. Researchböckerna till det står i hyllan, oupppackade. Jag vill inte fuska. Var sak har sin tid.

Min onda armbåge ställer till det, men lindras med hjälp av salvor och massage. Underligt att jag alltid vill mer än min kropp. Det är nog det som menas med att man åldras - maskineriet sackar sakta av. Jag känner mig fortfarande som tjugofem.

Igår började jag läsa Kim M Kimselius underbara skrivarhandbok Att hitta glädje i skrivandet, och känner den nu så välbekanta känslan av att längta efter ro att skriva igen. Jag stryker under, viker hundöron, skriver text på sidorna, och får en lätt skuldkänsla över att kladda ner boken, men ändå inte. Jag skrattar igenkännande och hör Kims röst i mitt öra, ser henne tydligt framför mig, är innerligt tacksam över att hon så villkorslöst delar med sig av sitt kunnande. Än så länge har jag inte läst hennes böcker för barnen, men snart så.

Jag hann med halva boken igår, och tänkte försöka snika till mig tid att läsa den andra idag medan ungarna leker. Man blir expert på sådant med tre barn. Mellantiden förvandlas till små guldstunder där jag skriver eller läser, ibland bara är. Tro nu inte att jag längtar efter att vara barnfri - oh nej. Jag älskar att tillbringa dagarna med dem - alla med varsin unik personlighet. Det tjafsas och ibland flyger saker. Jag förmanar och bannar om vartannat, kramar och pussar. 

Idag ska vi åka till Mediamarket för att förhoppningsvis få en skiva Zabine betalade, men som inte fanns i paketet igår. Den var helt enkelt stulen av någon!

Tillbaka till skrivandet. I mitt manus har jag en början där läsaren kastas in i händelserna, vilket tydligen är bra. Jag har också ett överraskande slut, som läsaren ser tydligt om han eller hon läser om boken. Något jag själv gillar och ofta anammar i mian noveller. Sedan var det det här med småord. Igår i bilen diskuterade jag och ungaran just det. Du vet de där extra tillagda orden som till exempel orden ba, liksom, typ, orka och så vidare. Vi hade jättekul när vi hittade dem och jag och Zabine hittade naturligtvis på en hopsnickrad låt om det medan Razmus suckade och sa: "Måste ni ALLTID sjunga. Jag orkar inte lyssna på er."

Hampuz berättade något och lade in ordet typ massor av gånger, vilket Zabine snabbt kommenterade.

När vi skrattat färdigt förhörde jag ungarna på tabellerna och alfabetet (Hampuz). Så gör vi alltid vid bilresor. Jag hatar när det blir tyst och var och en sitter med sina plattor. fattar förresten inte alls vitsen med nätspel eller spel överhuvudtaget. I min mobil finns inte ett enda.

Idag är det andra dagen vi har spelfritt här hemma. Mobilerna är inlåsta (alla utom min) och dataspelskontrollerna ligger i min sekretär.

Under de dagar de varit hemma själv har jag låst in spelen där och ringt hem sent på eftermiddagen och berättat var nyckeln ligger. Då hinner de spela innan vi kommer hem, och får sluta innan sju.

Nä, nu ska jag lyfta på arslet och fixa frukost, sedan gå på långpromenad med hundar och barn. Därefter tutar vi iväg i vår pickup en sväng, sedan...ja det vete sjutton, men inget jobb, ingen trädgård. Vi ska ha lekdag igen - njuta av sol och varandras sällskap.

Ha det gott

Ps: Du hittar Kim M Kimselius bok på Bokus för ynka 133 spänn.