17 september 2015

En början-947

Ferrarin mullrade igång och jag värmde mina händer genom att gnugga dem mot varandra. Ljudet från bildörrar som öppnades och stängdes trängde genom rockmusiken på radion, och jag körde fram till ingången på parkeringen, ställde mig så långt åt sidan som jag kunde, och väntade.
Den första pojken som gående liknade inte Sebastian det minsta. Hans axlar slokade och gången var stuttig och långsam. Ryggsäcken slog mot ryggen i takt med fotstegen.
Jag tände en cigarrett och grimaserade av smaken. Skulle jag någonsin lära mig röka på riktigt måste jag öva, och det här var ett perfekt tillfälle. Ingen såg mig och jag hade säkert minst en timme på mig.
Den andra pojken nästan sprang över gatan. Han bar keps som var dragen långt ner i pannan, och runt halsen hade han virat en scarf. 
Nä, fel igen, tänkte jag och drog handflatorna snabbt mot varandra. Nästa år skulle jag slippa det här skitvädret och istället ligga på en varm strand med en paraplydrink i handen, och Sebastian, eller rättare sagt hans lookalike, skulle ligga bredvid.
Jag släckte cigarretten och tog upp termosen, hällde i halva koppen och stängde termosen noga igen. Efter lite trevande i ryggsäcken hittade mina händer målet och med ett lågt "Yes", drog jag upp plastpåsen med mackor.
Jag vet inte hur länge han befunnit sig i mitt synfält, men studsade till i stolen när jag vände upp blicken och såg honom. "Sebastian", mumlade jag och tappade koppen med kaffe över sätet. "Älskling", fortsatte jag och sköt mackorna åt sidan, plockade fram den mörka flaskan med vit etikett på, och slet till mig trasan som legat och väntat. 
När bildörren slog igen vände pojken sig om och höjde ögonbrynen.
Jag skyndade mig fram, tryckte trasan jag dränkt in mot hans ansikte och höll så flera minuter tills han segnade ner. 
Det hördes ett högt "Klonk", när huvudet mötte asfalten, men jag tror inte det var så farligt. Han stönade och rörde sig när jag drog in honom i min volkswagen och lade honom raklång på golvet.
Det hördes steg längre bort och jag drog snabbt igen skjutdörren.
Jag hann se att det stod Melker på ryggsäcken, och tänkte att jag måste göra mig av med den så fort det bara gick.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

#ÖstergårnMyskje Första skoldagen med utmattningssyndrom igen

Första skoldagen idag. Slängde ut hästar och hundar tidigt och la in 11-maten i timerhagen som nästan snöat igen. Peter skjutsade oss och Ha...