6 oktober 2015

En början-957

Linda visste när det var över att det inte var över för hennes del. Likt en förälskad kvinna visste hon att en befruktning ägt rum.
Hasse lämnade som vanligt huset genom vinden som förband hennes hus med de andra. Längan med gula kedjehus innehöll flera oroade själar, men ingen hade hittills förstått omfånget av det som hände.

Linda arbetade hemma den morgonen. Galleriet klarade sig utan henne en eller två dagar och hon ville vara helt säker på att graviditeten skulle hålla i sig. Vad Hasse tyckte om det hela struntade hon i. Var det inte varje kvinnas rätt att få ett barn? 
Kaffepannan tjöt ute i köket och hon halvsprang och nådde pannan sekunden innan allt flödade över. 
Hon drog med trasan över plattorna trots att det inte behövdes, och ställde in de diskade tallrikarna i skåpet. Roger tjatade ofta på henne om att de skulle införskaffa en diskmaskin, men hon tyckte det var meditativt att stå med händerna i varmvattnet och sakta gå igenom tallrikarna och glasen med händerna fulla med skum. Det blev hennes egen sfär och han lät henne hållas.
Linda lade båda händerna runt koppen och drog i sig aromen, blundade och förflyttades till familjen Jensens bullrande gemenskap. Varför kunde inte Roger vara mer lik dem, och framförallt hans familj. Den inbundna Klara och hans pappa Göran sa inte många ord när de kom och hälsade på. OM de kom. Ofta skickade Klara ett kort SMS där hon skrev att hon inte kunde komma, trots att hon gärna ville.
Linda smuttade på kaffet och brände sig på tungan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

#ÖstergårnMyskje Första skoldagen med utmattningssyndrom igen

Första skoldagen idag. Slängde ut hästar och hundar tidigt och la in 11-maten i timerhagen som nästan snöat igen. Peter skjutsade oss och Ha...