Båten kom med ungefär två knops fart och jag crawlade mot land, klöv vattenytan snabbt och effektivt. Männen i båten hade inte sett mig, det var jag fullt övertygad om. Då skulle jag fått en kula i huvudet och inte funnits mer. Båtmotorn hördes inte längre, men när jag spände hörseln hörde jag ljudet från årtag. Doften från pall mall låg som en dimma över vattnet och jag grimaserade av obehag. Hur kan någon röka något dylikt, tänkte jag och dök under vattnet när viskningar hördes till vänster om mig. Jäklar, tänkte jag. De kommer genom vassen. Det hade jag inte räknat med.
Jag stod stilla vid en vassrugge där några svanar byggt bo och fick en väsning från hanen som vägrade flytta på sig. Jag måste simma till bryggan och gömma mig där, tänkte jag och såg glöden från pall mallen närma sig. Nu, jag måste simma nu, tänkte jag och tog sikte för att sedan dyka ner och simma för allt jag var värd.
Smällen i huvudet fick mig att se stjärnor. Jag simmade in under bryggan och stod stilla, försökte ignorera faktumet att det varnades för blodiglar i den här sjön. En and simmade runt, runt några meter från mig, och tog till flykten när männen kom roende. Glöden syntes inte längre, men doften följde honom. Det prasslade från deras jackor när de rörde sig, och jag kände en stickande doft av gammal svett.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.