2 februari 2016

En början-1000

"I can´t help you. I´m very sorry, but I have no ..."
Guiden drog gång på gång över hakan med ena handen och ögonen var blanka. Jag såg att Marias röda jacka låg på stenarna bredvid forsen, och hennes flugspö hängde i en buske som lutade sig över vattnet. Vad hade hänt?
Jag letade efter hennes ryggsäck, men hittade den ingenstans. Rakel som vi lärt känna nere på hotellet för några dagar sedan verkade faktiskt mer engagerad än guiden som mest stod och ojade sig. Rakel gick fortfarande i samma kläder som igår och hade inte sovit en blund.
Tre män kom gående på andra sidan och vinkade till oss. De höll i en svart tröja i handen och pekade åt mig att gå mot brofästet.
Stenarna rullade undan och jag såg läskedrycksburkar som plattats ihop och gömts mellan dem. Cigarrettfimpar skvallrade om att stället besökts ofta.
"Mosquito", sa Rakel och pekade på min kind. "Take away."
Jag slog ihjäl myggan med handen innan den hann sticka mig. Det fanns fler insekter här än någon annanstans i världen, och det verkade som om de gillade mig.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Läkarens bedömning

Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...