19 februari 2016

En början-1002

"Måste vi nödvändigtvis besöka din släkt", suckade Frank och drog på sig jeansen. "Jag förstår att du vill träffa din mamma och syster, men varför, varför allihop?"
Han knäppte skjortan, drog en tunn svart scarf runt halsen och gick in i badrummet med jeansen oknäppta, målade ett tjockt, svart streck med kajal och drog med handen över den stubbiga hakan.
"Tror du att jag måste raka mig?"
Lina sträckte armarna upp i luften och gäspade. Undrar om jag någonsin vänjer mig vid det här. Att kliva upp och vara pigg direkt. jag skulle ge en miljon för att få ligga kvar en stund till. Tänk att få krypa in i värmen och dra täcket upp till hakan. Hon blundade en sekund och levde sig in i känslan.
"Kommer du?"
Frank lät otålig. Mamma kommer att älska honom, tänkte Lina och ryckte till sig en klänning från galgen. Och Tine. Herregud, hon kommer att dåna.
Frank gick ner i köket och det hördes skrammel från bestick och porslin. Han visslade en gammal slagdänga och slog extra hårt i skåpdörrarna.
"Jag kommer", skrek Lina.
"Jag åker om exakt trettio minuter."
Lina tog med resväskan och ställde den i hallen. Hon sneglade mot spegeln och log mot sig själv. Den nya frisyren passade perfekt. Ingen kunde ens ana att hon vanligtvis hade långa rastaflätor och gick i färgglada kläder. Jag är en bra kameleont, tänkte hon och sprayade på testarna för att få dem att spreta. Mamma kan inte neka mig ett lån. Jag ser ut precis som hon vill att jag ska göra, och med hjälp av några lögner och goda vänner ska jag nog lyckas få henne att släppa taget om pengarna.
"Lina?"
Frank stod i dörröppningen. Han lutade händerna mot övre delen av karmen och hon såg några flingspillror i hans skäggstubb som hon plockade bort och åt upp.
"Jag kommer sa jag."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

#ÖstergårnMyskje Första skoldagen med utmattningssyndrom igen

Första skoldagen idag. Slängde ut hästar och hundar tidigt och la in 11-maten i timerhagen som nästan snöat igen. Peter skjutsade oss och Ha...