En början-175

En rosa papperslapp fladdrade bort från det gamla skrivbordet som Charlie placerat i hallen i brist på utrymme. Två ord stod på lappen: Glöm mig

Tyyyyystnad-redigering pågår

Redigerade hela dagen, och strök samt gjorde om mycket.

När man varit ifrån texten några dagar eller veckor ser man den på ett annat sätt.

Det var ett vakuum här hemma efter barnaröster, och emellanåt kunde jag svära på att någon av dem ropade på mig trots att jag visste att de var hemifrån.

Det gick så långt att jag reste mig upp för att kolla om det var något barn utanför huset som skrek på sin mamma. Men icke...

Vid tre hämtade jag ungarna och skyndade mig hem.

Mat, tv, sedan kontoret igen för att fortsätta där jag slutade. Längtar vansinnigt efter att få gästhuset klart, och kunna ha mitt kontor där.

För hur det än är, så är det störande med rock på radion i barnens rum, samtidigt som teven går.

Lägg sedan på en borrmaskin så har du min situation just nu.

Nåväl, Peter somnar snart han också, och då kan jag stänga av teven där det för ögonblicket talas danska...

I morgon ska jag och Peter upp i en skylift och sätta snöräcke fem meter upp i luften. Och nej, jag längtar inte. Fatta vilken kyla det är där...brrr

Jag har lagt fram overall, fleecetröjor, vantar och långkalsonger plus mina superskor Sorel Glacier. De är användbara upp till 73 minus, och de enda jag inte fryser i, men fula som stryk.

Ha en god kväll

Behagligt

Långsamt gled jag ned i badkaret som Niklas nyss fyllt med bubblor. Skattande tog han mig om livet och lyfte mig mot hans nakna kropp. Kylan i rummet gjorde så att håret ställde sig rakt upp och underligt nog frös jag om fötterna.

När han släppte mig kände jag hur det bubblade som kolsyra i kroppen och gled så långt ned i vattnet att bara nästippen syntes på mig. Värmen i vattnet fick mig att tänka på sol och sommar.

Ljuden i rummet blev förstärkta. Hade Niklas alltid haft den där gnällande rösten som mer liknade en ostämd fiol än en mansröst? tänkte jag och lät ansiktet komma upp över ytan.

"Du vet att jag älskar dig", sa han och grep tag i mina överarmar. "Jag är galen i dig."

"Dito", sa jag tveksamt och studerade det vackra ansiktet framför mig. Jo då jag kunde nog stå ut med hans röst. Jag kanske kunde skicka honom till en talpedagog.

Cirkuslek-böter-röda stövlar-redigering

Igår var vi på Cirkus.

Det var riktigt, riktigt bra och som vanligt beundrar jag männen som är så vansinnigt vältränade att jag ser det hela som en vacker tavla.

Kvinnorna å andra sidan är så smala om midjan att de ser ut att kunna gå av när som helst. Långt hår och ofta ljust verkar finnas genomgående.

Barnen var lagom roade av jongleringen och jag tyckte inte heller den delen av numret var speciellt kul. En kille som sköt med armborst på ballonger gjorde just inget annat än sköt.

Däremot kom det ut dromedarer, zebror, små ponnies, och mycket annat som imponerade stort.

Akrobaterna som dansade på lina fick massor av applåder och jag satt med andan i halsen medan de hoppade över varandra, satte sig på stolar med mera.

Efteråt red Zabine på häst och samtliga barn gick på lina.

När vi kom ut från Cirkusen var det mörkt, eller...nästan mörkt. Den vita snön gjorde så att det blev lite ljusare.

Mina händer var som ispinnar då vi kom fram till bilen en kvart senare. Vi hade nämligen parkerat vid musee´t vi jobbat på.

I samma stund vi ser bilen, registrerar jag att en person står invid den. han har en ficklampa i handen och stirrar på vår bil.

På bruten svenska frågar han om bilen är vår.

"Ja", säger jag och berättar att vi jobbar på taket.

Han trycker på sin apparat under tiden jag berättar att han och jag pratats vid flera gånger i veckan som gått. 

"Det är förbjudet att stå här", fortsätter han men ser tveksam ut. "Jag pratade med en tjej här, men hon hade overall."

Skrattande berättar jag att han och jag setts både när det snöat och regnat, och att jag hissat plåt då vi sågs.

Han tar upp apparaten och tar bort bötesnoteringen, mumlar "Det är förbjudet att stå här", innan han dryper av.

Efter att vi kommit hem några timmar senare käkade vi och satte oss framför Ice Age 4-filmen.

Hampuz somnade halvvägs. Jag på slutet.

På natten surfade jag på nätet efter ett par klarröda eller vita stövlar som jag ska ha när jag gifter mig om en vecka. Det verkar tji i helsikke, men...

Nu har jag kört ungarna till skolan och hämtat ved.

Dags att kolla mejl och fortsätta redigeringen.

Ha det bäst

Kram

En början-174

"Zonya"

Benjamin gömde sig bakom trädet och väntade. Förstod hon vad som var i görningen? tänkte han. Var det därför hon sprang iväg? Hade hon sett handklovarna?

Han ställde sig på tå och funderade några sekunder på att klättra upp i trädet för att få bättre sikt, men såg att det var långt mellan grenarna och förstod av trädets döda barr att det nog inte var i så bra skick.

Solsken-cirkus scott

Och äntligen kom den...strålande solsken över hela vår stad
En perfekt dag att gå på Cirkus
Är på väg till gärdet där Cirkus Scott har föreställning.

En början-173

Elin snörde på sig skridskorna och åkte ut på isen. En mörk skugga syntes under snön.

En början-172

Patrik tog ut ytterligare en tallrik ur skåpet och kastade den på golvet. Munnen var hårt hopknipen och ögonen fulla av tårar.

Hur skriver du egentligen?-Att skriva med glädje-Tre enkla regler finns inte

Hur är det?

Skriver du ur hjärtat och låter karaktärerna leda dig?

Eller har du ett skelett som måste följas?

Jag skriver ur hjärtat, låter karaktärer leda, men har på äldre dar lärt mig strukturera och försöka leda in karaktärerna i rätt fålla.

På det sättet har jag en backstory, det vill säga jag vet vad karaktärerna tycker och tänker om saker och ting, och vet också hur de reagerar på vissa ord, händelser eller annat.

Det hänger ett långt frågeformulär i fönstret där karaktärerna svarat på det mesta, och därifrån tar jag svaren och skeendet.

Via ett träd eller skelett styr man lite bättre och om man har tur blir varje gren en egen historia som sedan dras ihop på slutet.

Hur gör du med ordet och?

Jag har lite svårt att använda det och har dessutom blivit lärd att det ska vara komma före varje och.

Hå, hå ja, ja det är inte bara att skriva.

I boken TRE ENKLA REGLER finns inte får du massor av tips. 

I boken Att skriva med glädje berättar författarinnan Kim Kimselius hur hennes skrivande går till och som vanligt delar hon frikostigt med sig.

Lyssna på det här:

"Ett bra sätt att få inspiration är att tömma hjärnan på alla tankar, genom att syssla med små enkla vardagsbestyr: Damma, skura, dammsuga."

Jag går ut i skogen för att tömma hjärnan och badar varmbad.

Nu var det länge sedan jag kunde bada eftersom vi inte haft badkar på flera år. I dagsläget får jag vara glad om jag får en stund över dagtid. Allrahelst på helgerna.

Tid är en viktig bit i skrivandet. Att få sitta från morgon till kväll är en lyx som få har.

Hur har du det? Och vad gör du för att tömma hjärnan?

Ett tips är att sätta sig framför dataskärmen och flödesskriva. Ur den brukar man kunna plocka delar som sedan sammanfogas till en novell, eller varför inte en bok.

 

Redigering-svenska skrivregler-photoshop

Gårdagen tillbringade jag framför datorn med att redigera, och ladda hem Photoshop Elements 11.

Tanken är att jag ska jobba mycket med fotografier, och det var skönt att ta korta pauser från redigerandet.

Till manuset tar jag hjälp av boken Svenska skrivregler och boken Kort svensk basgrammatik

Svensk grammatik är ju inte det enklaste, och tydligen är det många ungdomar som inte kan speciellt mycket trots att de gått i skolan.

Skolk är en del av problemet, ointresse en ännu större del.

Peter kom hem framåt nattkröken, och lilla Zabine dök upp vid halv tio. Sminket var borta och

hon hade haft jätteskoj på discot. Hon somnade direkt.

Här hemma hade barnen tittat på nya Ice age, och jodå filmmakarna har lyckats igen. Samma karaktärer, några småttingar och glada skratt avlöste djup oro. Jag satt med men skrev samtidigt på datorn och missade säkert en hel del scener.

Strax innan tolvslaget mindes jag att Robbie Williams biljettter släppts och beställde snabbt två stycken. Han är min stora idol, och jag älskar att se honom uppträda. Han är en fantastisk enterteiner.

Idag ska vi till Länna Sport och köpa snowboardkängor, skridskor och lite annat. Det är livsfarligt att träda in i det där palatset av sportsaker. Vi har alltid med oss något nytt hem. När jag var liten fanns inte sådana coola kälkar, och jag öser över ungarna saker.

Nu tänker jag surfa på nätet och sedan redigera igen. Leffe Delo som är min skrivkurslärare har gett mig många ahaupplevelser som jag tänker praktisera.

Elden brinner i kaminen, snön ligger centimetertjock på marken, och mer rasar ned från en jämngrå himmel.

Ha en underbar dag

En början-171

Lisl öppnade försiktigt dörren på glänt.