Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



1 december 2010

TEMA Lucka nr1


Malcolm tittade sig runt, men såg inga andra människor än den något rundnätta kvinnan som gick på trottoaren. Hon haltade lite, och rökte nonchalant en cigarrett som hon placerat i mungipan.

När kvinnan hörde hans bil vände hon sig om och kisade mot solen som var på väg att gå i moln. Efter att kvinnan ryckt på axlarna och koncentrerat sig på att gå framåt igen accelerade Malcolm och drog på rånarluvan som han snott på en jaktaffär.
Kvinnan hann aldrig riktigt uppfatta vad som hände. Helt plötsligt befann hon sig i en illaluktande bil, med huvudet i en svart plastsäck som gjorde att det blev svårt att andas. Med fingrarna försökte kvinnan känna runt i bilen, men hittade inget annat än fler plastpåsar, och ett tjockt rep.

Malcolm skrattade för sig själv, och var mycket noga med att följa trafikreglerna. Det vore väl typiskt om han skulle bli stoppad av en polis när han hade en sådan dyrbarhet i bak. Malcolm sneglade bakåt i det pyttelilla fönstret, och råkade svänga in på nästa körbana. Han svor till och torkade några svettdroppar som rann ned över näsryggen.

När det lilla röda huset syntes drog Malcolm en djup suck av lättnad. ”Nu är vi snart framme lilla du!” Ropade han och fnissade som en liten flicka.
Malcolm svängde in på den slarvigt tillkrattade grusgången, och hoppade snabbt ur bilen för att rycka upp dörren som krånglade i låsningen, och dra ut kvinnan.

En skarp doft av nikotin och något sött kändes, och Malcolm började nästan ångra det han gjort. ”Helvete! Inte en till sådan där nikotinslav. Stanken från den förra satt i flera månader. Vad är det med tjejer nuförtiden?” Muttrande slängde han upp kvinnan som stönade till, och tog med henne in i källaren.

Plastsäcken skars sönder med ett snabbt snitt, och hon flämtade tungt. ”Förlåt, men papperssäckarna var slut. Hoppas att jag inte skrämt dig alltför mycket.” Malcolm skrattade ironiskt och lyfte upp kvinnan på en stol.

Hon blinkade mot det skarpa ljuset och började plötsligt kränga fram och tillbaka på stolen. ”Vad faan ger dig rätt att göra så här? Jävla idiot!” Hon spottade av indignation och glömde för några sekunder rädslan.
Malcolm spottade på golvet och stoppade in en snus. ”Käften!” Handen låg i luften redo att slå, men han tvekade och bestämde sig för att låta bli.
En knarrig röst hördes från ett närliggande rum och Malcolms ansikte fick något vekt över sig. ”Jag kommer snart mamma!” Leende tittade han på kvinnan och blinkade varnande till henne. ”Käften.” Viskningen var fylld av hot, och Malcolms bruna ögon gick nästan i svart.

Han tittade sig runt i rummet som var fyllt av snickarattiraljer av alla de slag. En skarptandad såg hängde på väggen, fylld av röda färgstänk. En hammare låg på bänken redo att användas. Ett antal knivar med blänkande stål satt i en lång rad på väggen, bara några centimeter från den blanka skivan som egentligen tedde sig ganska underlig i en verkstad.

Malcolm öppnade en lucka som hade en vackert målad siffra på sig. Efter att han satt över en tjock bit silvertejp över munnen på kvinnan lade han henne på en bårliknande sak som han sedan sköt in. ”Dig tar jag hand om senare.”
Malcolm stängde luckan med ett nöjt leende och ropade högt. ”Nu kommer jag mamma…vad blir det för frukost?”

7 kommentarer:

  1. Fy f-n! Vilken mardrömshistoria. Får när lammen tystnar-känsla.

    SvaraRadera
  2. Oh fy fasiken så hemskt, ser det framför mig... Skräckfilm direkt!

    SvaraRadera
  3. Om du ursäktar: vidrig. Jag hoppades hela tiden att det skulle hända något trevligt i den men det gjorde det inte.

    SvaraRadera
  4. Instämmer med Kalle här... När kommer releasen?

    SvaraRadera
  5. Här var det minsann ingen julstämning idag. Det var helt andra luckor du bjöd på. Spännande.

    SvaraRadera
  6. ja du är duktig på det här.
    Usch

    SvaraRadera