Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



26 september 2011

Landning i vardagen

Inget är som att vakna hemma, med lillpojken i famnen, och kissemissen kurrande på magen. Njutningsfullt sträcker jag på mig, och smeker sonen över kinden så att han kisar sömnigt mot mig. 
Zally gnuggar sin nos mot min näsa, och kurrar högt. Mamma blev tillsagd av Zabine att inte släppa ut katten, så lillgumman har fått vara innekatt hela helgen. Ha, ha...gissa om hon störtade ut när jag öppnade dörren igår. Det var nästan omöjligt att få in henne vid åtta då mörkret låg som en mantel över oss.

Jag samlar ihop ungarnas väskor, och ger dem mat, sedan åker vi till skolan som vanligt.
Razmus får en avhyvling av läraren över att han inte skötte sig på simningen förra tisdagen, och hon säger att han inte får vara med om han fortsätter stoja därborta.
Han är speciell min lille son, och envis som en röd gris. Undrar vad det kommer ifrån :)
Mamma har åkt hem, och vi är tillbaka i vardagens lunk, eller snarare speed.

Hampuz är ledig från dagiset och följer med mig hem.
Vi plockar undan lite urvuxna kläder, och sätter igång en tvätt för att sedan plocka ned den som torkat.

Nu är det dags för Skrivpuff, kolla av arbetsförmedlingens annonser, kolla mejl och skriva på manuset som legat i träda flera dagar. Det kliar i fingrarna att sätta igång.
Samtidigt tror jag att det är bra att ta en paus då och då. Många saker faller på plats när jag går och funderar. Min mamma och jag spånade på bästa slutet, och jag tror att det är klart nu.

Ha en härlig dag!
Kram

3 kommentarer:

  1. Blir lika sugen på att läsa det färdiga resultatet, varje gång jag ser de inledande meningarna om boken högst upp på denna sida!
    Själv har jag kommit in i en period där jag tycks ha tappat styrfart med skrivandet.
    Min krönika "panikades" ihop i fredag och döm om min förvåning när redaktören jublade!?
    Själv behöver jag pressen för att få ändan ur vagnen och därför går det i snigelfart med mitt bokprojekt.
    Före årets slut ska jag vara färdig i alla fall - det har jag lovat mig själv!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Spännande att du kommit på slutet :D

    SvaraRadera
  3. Välkommen hem :-D

    Kramar <3<3<3

    SvaraRadera