Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



13 maj 2013

Ett bra slut

I förrgår tittade jag för omväxlings skull på en film. Den handlade om en kille vars barn och kvinna blivit mördad av en man.
Killen vill naturligtvis hämnas och hela filmen bygger på det. Och, jodå...den är bra. Ibland äcklig. Manusförfattaren visar bland annat hur en man drar piercingringar rätt ut ur huden utan att knäppa upp dem. Jag blundade och mådde illa av scenen.
Kille får sin hämnd. MEN...
I sista scenen går han ut på gatan och ställer sig bredbent med ena handen i luften och berättar att han minsann ska viga sitt liv åt att ta livet av otäckingar.

Puh, nä vet du vad. Jag blev arg. Det blev för likt Batman och de andra. Åt helvete för mycket.

Av det här kan jag lära mig att slutet är jätteviktigt. Publiken ska gå ifrån biografen med ett stort leende. Eller alternativ två – fundera på om upplösningen verkligen gav svaret.

Vad tycker du?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar