"Ja pappa", sa Tanja och tittade ned mot golvet. Håret föll fram över kinden och dolde hennes ilskna blick.
"Titta på mig när jag pratar med dig!" skrek Arne och tog ett hårt tag i dotterns mörka lugg. "Du borde lära dig bättre hyfs. Ha respekt för äldre människor."
Familjens dobermann kom gående in i rummet och satte sig tätt intill Tanja som om han ville skydda henne. Tanja klappade huvudet på den om och om igen.
"Förresten, vad har vi sagt om att ha hunden på rummet. Fortsätter du så här städar du själv ditt rum. Uppfattat?"
Innan Tanja eller tiken hunnit uppfatta vad som skulle hända, sparkade Arne hunden i bröstkorgen och pekade med fingret i luften. "Ut!"
"Varför gör du så?" snyftade Tanja. "Hon har väl inte gjort dig något?"
"Hon finns, det räcker", muttrade Arne och tog ett hårt tag i dotterns arm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.