Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



8 september 2013

Söndag - slödag

Morgonen började tidigt...lilleman kom springande och lade sig med mig, Peter och Zabine i sängen redan vid sju. Det blev varmt må du tro. Så varmt att jag panikslaget kastade mig upp och slängde upp både sovrumsfönstren på vid gavel. Kall, fuktig luft strömmade in över min halvnakna kropp och kylde ner mig. Barnen sov sött tätt intill varandra.

Efter frukosten startade jag operation borttagning av sommarkläder. Samtidigt rensade jag bort urvuxna kläder och skor. Det tog hela dagen att få ordning på samtliga familjemedlemmars garderober.
När det var gjort klippte jag resten av gräsmattan som jag lämnade igår kväll och packade in sommarkläderna i förrådet. Det blev en ordentlig nostalgitripp att vara där. Jag hittade en kartong med gamla saker som jag inte sett på mååååååånga år.
   När jag gick över gården såg jag att en dimbank närmade sig över täkterna. Sakta, sakta som om den smög. Jag skyndade på stegen.

Efter att vi ätit sen kvällsmat körde vi ungarna i säng och tog itu med våra egna saker. Med det menar jag att betala räkningar, kolla mejl och pyssla.
Peter satte sig vid teven och tittade på ett program om sjukhus i England. De visade en kvinna som trodde att hon hade en lins kvar i ögat, men inte hade det. Inte ens bakom ögonlocket. usch, det var urläskigt.

Nu ska jag stänga av internet och skriva lite.
Ha det gott.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar