TEMA om att vakna

Klockan är fem, och hemma hos familjen Meijer/Östlund vaknar herrn i huset av en ilsken signal på väckarklockan. Han gäspar och tittar sömnigt på sin flickvän som fortfarande ligger under täcket och kurar.
Oh, om han ändå kunde få vara hemma han med. Visst han älskade sitt jobb mer än något annat, men lite, lite avundsjuk var han allt på flickvännen som hade lyxen att vara hemma med deras underbara barn.
Suckande klev han upp ur sängen, tog lite frukost i det omoderna, mycket slitna 70-talsköket som var i stort behov av renovering. Att han aldrig kunde vinna på trav? Peter som han heter spelade varje vecka på trav med sin styvfar, och visst, det hade blivit lite småvinster, men den STORA eftertraktade pengen hamnade aldrig hos dem. Efter maten borstade han noga sina tänder som fått rätt mycket lagningar med tiden eftersom han var en sockerråtta av stora mått. Han skrattade för sig själv, när han tänkte på det, och bestämde sig för att idag skulle han inte falla dit igen, och äta något godis.
De svarta plåtslagarkläderna sattes på, och efter en snabb titt in i sovrummet där nu alla barn smugit in och låg som i en ormgrop på varandra gick han leende ut till sin rosthög till bil. Stackars bil, den skulle behövt ett garage tänkte han, och vred om nyckeln för att sedan försiktigt backa ut från den stora tomten.
När han kommit ut på landsvägen och åkte den krokiga natursköna vägen kände han glädjen porla i sitt hjärta.
Vilken underbart liv han fått på några få år.

Vid milleniumskiftet hade han träffat en livsglad lite halvgalen tjej som fångat hans hjärta, och nu nio år senare fanns hon fortfarande vid hans sida, och idag hade de efter mycket strul och sorger tre härliga ungar som berikade deras liv. Dessutom hade två små hundar ramlat in huxflux (konstigt han som inte gillade hundar). Huset de till slut hittat blev sakta men säkert ett charmigt boende med en stor tomt fylld av blommor och blad.

Nu kom verkstaden i sikte, och med ett visslande körde han in på den trånga parkeringen, klev ur och tog i tre steg metalltrappan för att sedan låsa upp och kliva in i de stora lokalerna.
”God morgon” ropade han in till sin chef och tog sedan lite kaffe ur automaten.
Ännu en arbetsdag hade börjat.