Att ha karlen hemma på semester är inte lätt…
Varje dag känns som om jag har en blåslampa i rumpan och han stressar på om allt som skall göras. Huset skall målas, landet skall göras om, blommor skall planteras, disken skall diskas, barnen skall hyssjas och vyssas, och när jag i tidig morgongryning satt mig med datorn för att skriva min dagliga skrivpuff går han ojande och suckande förbi min lilla hörna där jag tyst och koncentrerat känner in min text. Till slut kommer ett ”Är du inte klar snart?” och jag fräser ifrån med ett ”Tyst! Jag tänker!”
Så min goodie-bag är nog det jag i vanliga fall har.
En lugn tyst morgon med sovande barn, en karl som farit till jobbet, och tid…massor av tid.
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
ja en tyst morgon barn som sover eller gått till skolan det är nog pås innehåll som behövs, det vanliga rutinerna som ska till
SvaraRaderaTänk så bra jag har det i det avseendet. Singelfarsa med ett av mina barn som kommer varannan vecka. Konstigt att jag går och önskar mig att bli mer upptagen av min familj egentligen. Nej, det är det inte, balans är vad det handlar om. Tänk om vi kunde byta små bitar av våra liv med varandra.
SvaraRadera