En helt vanlig tjej med extra driv
Som inte gillar att använda teven som tidsfördriv
Som skriver tills fingrarna blöder och har en hjärna som ständigt glöder.
Folk frågar hur jag orkar med mitt tempo, jag svarar ”det bara går.”
En kompis som ringer ett på natten lite dragen frågar hur jag orkar sova så lite.
”Jag skriver på min bok och roar katten” säger jag mellan skratten min vän framkallar med sitt tok.
BVC-tanten lutar sig allvarligt fram och tar mina händer medan hon spänner ögonen i mig och säger ”Hur orkar du vara så positiv jämt? Du är unik det är då säkert.” Med sina åderfyllda nävar drar hon i sin uniform med moloken min och rättar till det grå permanentade håret”Jag önskar att jag hade din energi, och hoppas så att du får behålla den” sedan viftar hon ut mig och mina tre barn. ”seså ut och lev nu, men försök att varva ner litegrand iallafall, du behöver det.”
Jag ser inte själv mitt liv som stressigt, men kan förstå att andra bara ser ytan med tre småttingar som kräver ständig tillsyn, ett hus som har behov av helrenovering, två hundar och ett evigt rännande i skogen som något hemskt. Själv älskar jag det och skulle ALDRIG byta ut det mot något annat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn f...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
Tack för din kommentar på min text idag, den värmer!
SvaraRaderaÄven du lever ett liv som du valt för att du VILL leva på det sättet. Andra är lite oroliga för dig, men du känner ju själv om du mår bra eller inte. Det märks tydligt ATT du mår bra!
Härlig text, t om lite rim. :) Tror många avundas dig, din ork och din energi. En text man blir glad av att läsa, både för sin egen skull, eftersom den andas så mycket positiv energi och för att du verkar ha mått så gott när du skrivit den och tänkt på ditt liv och dina ungar.
SvaraRaderaSå länge man själv håller finns inget att frukta. Det är när man går sönder som det är fara på färde. Tyvärr är man lika ensam i båda fallen.
SvaraRaderaSå glad att jag likt BVC-tanten blir alldeles matt. Men gör man det man vill fullt ut då finns inga gränser. Härligt frisk text.
SvaraRadera