4 december 2009

Tema Exkluderad

Dags igen...
Nyår...skulle det sluta som vanligt med gråt och böner om förlåtelse, stående på mina bara knän?
Ja, du läste rätt, jag är en av dem som man brukar läsa om i tidningen dagen efter. Det vill säga en av dem som blir mycket otrevlig med sprit i kroppen och egentligen väl skulle hållit sig därifrån.
Mestadels tillbringar jag fritiden ute i skogen, men ibland måste jag ut och träffa folk, är inte det varje människas rättighet?

Kvällen började med att grabbarna kom ner till min lägenhet med diverse dricka, både hembränt och köpt, och snart hade vi startat upp ett pokerparti som jag naturligtvis vann till grabsens stora förtret. Det är inte bra att som tjej spöa dem gång efter gång.

Klockan hade tickat på rätt ordentligt innan vi kom iväg till puben, det så kallade innestället i stan, och kön ringlade lång.
Stället var knökfullt och nykterheten var obefintlig hos de flesta.
Jag och grabbarna tog några shots i baren och alla vet ju hur mycket sprit de smakar. Just det, nada!
Det smakar mest godis...farligt, farligt. Så det blev några stycken innan vi intog nästa bar.

Kvällen flöt på relativt lugnt och förutom lite småtjafs med några brudar var allt coolt.

Då kom hon...min ärkefiende sedan många år tillbaka...Susanne...en storbystad blondin med hjärna stor som en ärta.
Hon gillade inte mig på grund av min maskulina framtoning med följd att grabbarna trivdes och ofta sökte mitt sällskap. Hon fattade inte alls vad de såg hos mig och ansåg att jag var en stor looser som mest lallade omkring i ett par stora jeans och aldrig eller iallafall nästan aldrig sminkade mig.
”Du är så jävla okvinnlig att man kan undra om du inte är en kille” hade hon vräkt ur sig en gång.
Jag svarade inte utan visade fingret till henne.”Fuck you! Jävla bitch!” skrek jag i brist på något annat.

För övrigt såg jag väl ut som en vanlig vältränad tjej, kort och krallig efter alla timmar på gymet. Håret som en lejonman långt ner på rumpan, tjockt och lockigt. En glad tjej som hade lätt för att skratta...när jag var nykter.

Eftersom stubinen var mer än lovligt kort hamnade jag ofta i slagsmål ute på krogarna och blev utesluten från både den ena och den andra krogen med orden ”Du är exkluderad eftersom du bara är ute efter en sak...trubbel”
Så jag fann mig i mitt öde och tillbringade ännu mer fritid med att lära mig boxning och karate, vilket i och för sig inte var så smart. Jag hade en livsfarlig mix i mig som bara väntade på att explodera.

Naturligvis hade jag en orsak till min attityd gentemot fröken bröst...fattas bara annat. Hon hade svikit en av mina killkompisar och sedan skyllt på mig. Alla hennes pikar som hon slängde till mig gjorde ju inte heller stämningen bättre, det var fel på mina kläder, min frisyr, sättet att gå...ja allt! Hade jag varit svagare hade jag säkert gått under, men hon hade gett sig på fel person.

Förresten, jag kanske skall presentera mig... Jag heter Kim, börjar klättra upp i medelåldern, nä...skämt åsido. Jag fyllde precis trettio, men de flesta tror att jag är tjugofem. Är väl lite grabbig med mitt meckande av bilar och hojar, dessutom gillar jag killar mer än tjejer...de är liksom ärligare.

Nog om det...nu åker vi in i historien igen

Jag blev snabbt full eftersom jag på grund av nervositet inför kvällens bravader inte fått i mig speciellt mycket mat.
Plötsligt ser jag Sussi komma fram mot vårt bord med näsan i vädret och de blonda lockarna vilt flaxande. ”Ursäkta, är det okey om jag slår mig ner?” Jag tittade på henne uppifrån och ner sedan slängde jag lite nonchalant ur mig ”Visst, bara du sköter dig!”

Kvällen fortsatte utan några större incidenter och jag till och med var upp på dansgolvet och stuffade runt med Sussi. Vi hade kul och skrattade åt och med varandra.
Hade jag haft fel? Var hon bara osäker och rädd att göra fel?
Vi hade ju riktigt roligt tillsammans...

Vid tre stängde puben och jag behövde stöd av Jocke och Pelle när vi gick därifrån, för benen vek sig under mig och allting snurrade tills jag slutligen närapå slocknade. Vad hade hänt?

5 kommentarer:

  1. Hahaha..förlåt att jag skrattar. Men den här texten roade mig, eftersom den var så "grabbig", och väl illustrerade Kim som är just "grabbig". Annars väldigt tragiskt det här med alkoholens inverkan på somliga. Aggressivitet är ju ett inte helt ovanligt resultat av för stort intag. Ibland hade jag önskat att texten varit skriven i tredje person istället. Det ger en annan effekt och man kan vara friare i sitt uttryck. Cissi

    SvaraRadera
  2. Kul ton i berättelsen. Mer testosteron (eller hur stavas det?) än i de flesta tjejer. Anar jag lesbiska toner mellan Kim och Susanne?

    SvaraRadera
  3. Slogs också av hur du lyckades göra texten grabbig, bra. Kanske var presentationen onödig, fördärvade flytet en aning. Känslan av att någon berättade allt blev så tydlig då. Blir spännande att följa fortsättningen.

    SvaraRadera
  4. JA visst kan man undra över Klas. Men han är en tålmodig och kärleksfull människa, allt igenom. Naturligtvis kommer det kapitel där de inte är så överens. Där hon blir irriterad på honom för att han aldrig säger något, och där han blir irriterad och arg för att hon inte kan hantera sin sorg, alltid! Jag lovar;)! Cissi

    SvaraRadera
  5. gillar den killiga tonen blir det en fortsättning>? ska kolla

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

#ÖstergårnMyskje Första skoldagen med utmattningssyndrom igen

Första skoldagen idag. Slängde ut hästar och hundar tidigt och la in 11-maten i timerhagen som nästan snöat igen. Peter skjutsade oss och Ha...