IVRIG, INFERNALISK, ISTID, INBILSK, ILLEGAL
Efter en snabb puss lämnar han huset med ivriga steg, och kastar ett snabbt öga mot fönstret som fått en vacker inramning med lysande änglar hängande på rad.
Mannen älskar julen och myser när det infernaliska regnet gett upp för att istället ge plats åt härlig vit snö som lägger sig som ett vitt täcke över marken. Iskristaller hänger i träden och månen lyser sina sista timmar innan solen tar över.
Inom sig har han ett pirr av lycka och tackar sin lyckliga stjärna för barnen han fått med sin älskade sambo. Han kan ännu känna doften av deras yngsta som ligger mellan sina föräldrar trots att barnsängen står i samma rum.
Den lilla bilen startar med en gång och tanken att han skall ta på sig bilbältet rusar förbi i hjärnan utan att riktigt fästa. Med några snabba växlingar är han snart uppe i full fart och han bromsar i de snäva kurvorna som går än åt höger än åt vänster. En snabb titt på hastighetsmätaren talar om att femtiostrecket precis passerats.
Plötsligt tornar en stor grå skugga upp sig i mörkret och mannen förstår att det är en älg, och en mycket stor sådan. Han ställer sig på bromsen och stannar flämtande med hjärtat hårt pickande bara några meter från djuret. Älgen tittar förvånat på fordonet utan att förstå hur nära det var, sedan lunkar han med fasta steg ner på ängen för att förenas med sin familj som redan gått över den lilla vägen.
Mannen startar bilen med en djup suck och har fortfarande hjärtklappning. Efter några meter känner han att någonting ligger på golvet mellan hans fötter och böjer sig ner för att plocka upp det...utan att stanna bilen!!
På bara några sekunder har bilen fått snedslag och ena hjulet skär ner i det mjuka gruset utanför vägen för att sedan göra en snabb kullerbytta och en volt.
Ett monotont ljud når mannen när han vaknar, och på några sekunder inser han att hela världen är upp och ner. Hopkurad i fosterställning med värkande huvud och ben ligger han och rekognoserar läget, och förstår att han hamnat nere i diket med ena dörren mot backen.
Försiktigt börjar han röra sig mot passagerardörren och känner på den begynnande bulan i skallen när en röst hörs utanför i mörkret. ”Hallå! Hur är det? Vad hände?” En kvinna med rött burrigt hår som är klädd i en tjock parkas syns.
Den omtöcknade och chockade mannen stammar fram sin förklaring att han nog var chockad av att nästan ha krockat med älgen, och nog borde ha stannat, men ändå fortsatte. Han babblar i ett och kvinnan som faktiskt känner igen honom ber honom till slut att vara tyst. ”Jag är sjuksköterska och vill veta hur du känner dig. Har du ont någonstans? Känner du dig yr?” Mannen tar sig över bröstet där hjärtat jobbar febrilt av chocken och svarar henne. ”Nej, jag är okey! Huvudet värker, och benet...men...”
Kvinnan skjutsar hem mannen till hans sambo som chockad inser att man inte skall ta livet för givet. Det hade varit nära att hon blivit singel igen, och det skrämde upp henne rejält!
De pratade om att införskaffa en större bil, och kvinnan som trodde på ödet sade att de skulle köpa en nu eftersom ödet gett dem en fingervisning vad som kunde hända.
Efter ett läkarbesök där man gjorde magnetröntgen på nacken och huvudet befanns han vara okey och fick lämna sjukhuset. I huvudet malde scenen med älgen om och om igen, och han tackade sin lyckliga stjärna för att han levde.
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
Det är obehagligt med vilt på vägarna, och bilolyckor, även med relativt lycklig utgång är ännu värre. Hoppas det kändes bättre när du fick skrivit av dig. Pia
SvaraRaderaOj! Tänk vad livet ändå hänger på en skör tråd, mellan millisekunderna. Hemskt! Och vilket tur han ändå hade... Bra skildring i vart fall! Cissi
SvaraRaderaNära ögat. Det går på en sekund, rena lotteriet, bäst att njuta av livet medan man kan. Skönt att det gick relativt bra i alla fall. materiella skador går alltid att ersätta. Krockade med min kusin en gång för länge sedan vars pappa lånat ut bilen, när vi ringde och meddelade att vi krockat var första frågan, hur gick det bilen. Den ställde du säkert inte :). Ta hand om varandra!!
SvaraRaderajag blev mint lika chockad som honom och tänkte hela tiden på hur man egentligen tar allt för givet...att tiden tillsammans är evig.
SvaraRaderaEn enda miss och allt är slut.
Tack för alla kommentarer
Vilken upplevelse, den gör att man får en annan syn på livet. Livet är skört. Skönt att det gick bra!
SvaraRadera