TEMA måndagar + TEMA övervaka

Klockan är 4.30 och hemma hos familjen Meijer/Östlund är det alldeles tyst förutom lätta snarkningar från de tre barnen och föräldrarna som trängs i dubbelsängen.
Barnen ligger både på längden och tvären, och en liten fot som tillhör familjens minsting på 2 år har hamnat mycket nära mammans näsa...nästan lite väl nära.
Äldsta pojken lägger armarna runt sin lillasyster i sömnen och mumlar lite. Hon makar sig lite närmare och de ligger tätt, tätt intill varandra.
Mamma Anitha ligger trångt, så trångt att hon flera gånger under natten funderat på att kliva upp för att inta någon av barnens sängar, men samtidigt är det ju så mysigt att ha dem nära.
Det blir en orolig sömn och hon vaknar flera gånger av en spark här en spark där.

Plötsligt börjar det tjuta från den svarta klockan som dittills stått tyst med röda lysande siffror. Pappa Peter masar sig upp och tittar längtansfullt på ormgropen i sängen av barn innan han suckande smyger ut från rummet efter att ha kollat att allihop har täcke över sig.
Ute i köket tar han sig lite mat för att bara några minuter senare köra iväg med sin lilla bil ut i mörkret. Han kör mycket sakta eftersom det dräller av morgontidiga djur som emellanåt förvirrar sig ut på vägen, eller bara helt enkelt passerar över den i sin färd mot nya betesmarker.

Klockan sex börjar en låg signal ljuda som sakta ökar i styrka. Det är Anithas mobil som väcker resten av ligan, för nu är det dags för frukost.
En bra dag hoppar Razmus upp med ett skutt ur sängen och springer ut i köket för att duka fram frukost medan Anitha väcker sjusovaren Zabine till liv och skakar om minstingen Hampuz som gärna vill sova lite, lite till.
En dålig dag stiger Anitha upp och får tjata och skaka och tjata igen innan barnen till slut under stort klagande kommer upp från bädden mosiga i ansiktet och med händerna gnuggandes i ögonen.

Efter att alla klätt på sig, ätit och borstat tänderna är det dags för ytterkläderna att komma på...hm...
En ständig kamp pågår ute i hallen mellan Razmus och Anitha. Han VILL INTE ha överdragsbyxor, men det brukar sluta med seger för mamma till hans stora förtret.

Klockan har blivit halv åtta och nu gäller det att få tre små troll att snabbt hoppa in i bilen för att köra iväg äldstingen till sexårsverksamheten, och det är inte det lättaste.
Hampuz hatar att åka baklänges och skiter blanka attan i att det anses vara det absolut säkraste alternativet. Han slåss som en vilde om bältet och ibland går det inte ens att truga den lille med ett kex. Lillstumpan sitter fram för att de skall slippa spyor i bilen, och hon är den snällaste av dem alla. Glatt leende och oftast sjungande stiger hon in på sin plats och väntar tills mamma har tid att spänna fast henne.
Razmus blir arg för att han måste sitta bak, och är ju redan irriterad eftersom han tvingats på överdragsbyxor. Anitha måste noga kolla att han spännt fast sig, för ibland slarvar han med den saken.

Nu är klockan närmare åtta och det börjar bli bråttom...
Den silverfärgade bilen startar snällt och varm luft strömmar in i den iskalla hytten som snabbt värms upp. Med kurrande motor tar den sina passagerare till skolan för att där släppa av Razmus 6 år. Han övervakas av sin mamma så att inget händer ute på skolgården innan fröken kommer ut och hämtar in de små. Det har ju tidigare varit några små incidenter.

Efteråt åker de hemåt , tar av alla ytterkläder och hittar på något kul.
Anitha njuter eftersom det trots att det är måndag inte finns några krav på att slänga in ungarna på dagis och åka iväg till ett jobb...ännu...för nu är det slut på de tiderna och hon skall ut i verkligheten.