TEMA Att möta sanningen

Det hade varit ett hetsigt budande innan hon vunnit auktionen på den mycket speciella kavajen och lyckligt betalat in pengarna. Nu satt den som en andra hud på hennes kropp, och färgen passade perfekt till de Gråblå ögonen. Hennes nyfärgade hår glänste i lampans brutala sken. Sanna hämtade sina knähöga svarta stövlar i garderoben och gled samtidigt in i badrummet för att ge håret en sista dusch av den extra hårda sprayen. ”Sådär, nu skall jag bara hämta cigaretterna så är jag klar. Akta er grabbar, ikväll är jag farlig!” Hon skrattade åt sin egen spegelbild och krängde på sig kappan.


Utanför diskoteket stod en lång, lång kö av förväntansfulla människor i olika åldrar. Sanna konstaterade snabbt att de flesta var yngre än henne, men ignorerade blickarna och ställde sig med de andra. Med ena handen rättade hon till kjolen som knappt täckte rumpan. Den hade varit dyr som stryk, men Sanna hade envist budat tills den var hennes. Traderas auktioner hade gett henne många vackra kläder, men även gett Sanna ett extratillskott i kassan. Allt gick att sälja. De gamla lappade jeansen som knappt höll ihop hade sålts för nästan tusen spänn, och hennes solglasögon från åttiotalet hade varit eftertraktade som sjutton.

Två yngre tjejer framför Sanna stod viskande med huvudena tätt ihop. Deras smala ben bar stövlar liknande hennes och deras frisyrer var exakt likadana. Som två tvillingar tänkte hon och studerade dem ingående. Ögonen var kolsvarta och lösögonfransarna hade lossnat i ena kanten. Det vita limmet kunde ses som en liten utbuktning när hon såg flickan i profil. Stora klumpar av svart mascara hade målats på både övre och undre ögonfransen. De var lite påverkade och vinglade då och då till. Sanna såg dem hålla i en liten burk som de öppnade och satte ned fingret i med jämna mellanrum, sedan gnuggade de behagfullt med fingret på tandköttet. Vad i? Vad gör de? Kön ringlade sig långsamt framåt och Sanna såg snart ingången där två kraftiga vakter stod posterade.

”Ja du behöver ju ingen legitimation. Får jag fråga vad du egentligen gör här? Jag menar…” Han sträckte ut handen för att visa de andra som stod i kön. ”Du verkar ju lite väl gammal för att gå in här. De här killarna kan vara dina söner.” Han skrattade hånfullt och tittade på sina kollegor för att få medhåll. Sanna fnyste till och visade upp legitimationen. ”Jag är kanske lite äldre än de andra gästerna, men jag älskar disco och tänkte dansa ikväll. På ställen för min ålder spelar de inte min sorts musik.” Hon tittade på killen som stoppat henne. ”Än du då? Har du åldern inne för att stå här? Du verkar lite ung tycker jag.” Dörrvakten tittade henne rakt in i ögonen. ”Det har inte du med att göra. Äh, gå in då. Kassan ligger till vänster.” Den svarta pupillen var vidgad och i hans ena näsborre såg Sanna små vita korn av någonting. Näsvingen var sårig och tunn.

Vid garderoben mötte Sanna de två tjejerna igen, och såg dem slinka in på toaletten med ett hårt grepp om den lilla burken. ”Betalar jag nu eller sen?” Sanna räckte sin kappa till den hårt sminkade tjejen. ”Senare.” Sade hon och tuggade på sitt tuggummi med en kos frenesi.

Med några snabba steg gick Sanna upp till diskot och såg att golvet börjat fyllas av dansande människor. Hon trängde sig fram och gick ned till de andra. Med vaggande kropp följde Sanna rytmen och kände kroppen fyllas av gladendorfiner. Visst var hon äldre än alla de andra, men sinnet var ungt.

En ung tjej körde in sin armbåge i Sannas sida och tittade elakt på henne. ”Vad gör du här? Jävla hagga! Stick hem och virka en duk istället.” Killen hon dansade med tittade uppskattande på Sanna och log. ”Bry dig inte om Lena, hon har snedtänt lite. Kom nu gumman så sätter vi oss en stund så du får lugna ned dig.” Han lade sin hand på Sannas axel. ”Det är första gången för henne, och jag tror att vi feldoserade lite.” Killen log igen mot Sanna och mötte hennes blick. ”Vad går du på?”

Övertygad om att hon hört fel skrattade Sanna till och repeterade hans ord. ”Går på? Vad menar du?” Han lutade sig mot henne och viskade i hennes öra.

Några minuter senare lämnade Sanna det larmande, livligt blinkande diskoteket med klapprande klackar. Chockad av det hon såg när hans ord gått in, och det som utspelade sig helt öppet på stället.

Så blind jag var. Livet ute på krogarna är inte som förr. Fyllan har ersatts av droger som köpts i mörka hörn. Det är inte min ålder som är problemet. Det är min syn på användandet av droger.