Detta är min redigerade modell av Livet, ingen enkel historia.
Orden i boktiteln får mig att minnas den som sade dem. Han fanns i många år i mitt liv som en ständig skugga. Ibland träffades vi och jag föll, så hårt att det var svårt att komma upp igen.
I boken går kärleken till honom som en röd tråd, medan jag älskar och hatar med samma frenesi.
Här får ni baksidestexten som nu blivit ändrad och kortad.
Skicka gärna in kommentarer
Året är 1984, innan mobiltelefoner och datorer finns i var mans hand. Anitha är en tuff, men blyg pojkflicka från södra norrland som efter att ha tragglat igenom social linje och jobbat i Gävle en sommar inte längre klarar av lugnet i den lilla pyttestaden som bara lever upp om somrarna när turisterna kommer. Hennes stora kärlek är en kille från Hudiksvall, och egentligen är han nog lika kär i henne som Anitha är i honom, men polarna och livet sliter i Kase. När de väl ses då gnistrar det som fyrverkerier och de är som två häftplåster på varandra med händer som har svårt att låta bli den andre. Jobb finns inga i hennes hemstad, så det är bara att söka sig utåt i landet. Anitha ser föräldrarna slita dygnet runt på bondgården och vet med bestämdhet att så skall hon inte ha det även om hon älskar livet på landet.
Längtan efter ett jobb tar henne till Stockholm där hennes nya liv börjar. Anitha förvandlas till en tjej med massor av skinn på näsan, och får en våldsam aptit på livet. Men allt är inte guld som glimmar, och det får hon i sin blåögdhet erfara mer än en gång.
Boken är självbiografisk och baserad på min dagbok. Det är bara vissa namn som är ändrade.
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn f...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.